Areds värld

Areds värld

Drakar är så gott som utdöda, kyska prinsessor finns bara i sagorna, krigare är kallblodiga mördare, kungar är skrupelfria, hjältar dör unga, magiker är eller blir verkligen onda eftersom deras ingredienser i bland innehåller saker som... hår från en jungfru som strypts vid midnatt en månförmörkelse, eller blod från ett nyfött barn.

 

 

Faé

år det mäktigaste riket i väst. Där härskar Faelkin kungarna och har gjort så i tusen år. Städerna domineras av stora, nästan ointagliga borgar. Stålklädda riddare med lansar rider i strid på väldiga stridshästar. I bergen rider spejare på bevingade bestar, som de tämjt med magiska brygder och tusenårig kunskap.

 

 

Mittens riken

där härskar mäktiga prästinnedrottningar. Där är edens kraft rådande och människans ord är dess heder. Utspridda över landskapet ligger uråldriga ruiner från tiden före världsfallet. Det sägs att detta var alvernas riken innan de tvingades undan och ut i skogarna bortanför civilisationen.

 

 

dominerar östern. Väldiga barbarkrigare härjar länderna kring stormhavet i jakt på slavar och skatter. De är orädda och föraktar svaghet. Få ting är mer skrämmande än spjutrikets krigare i strid.

I de väldiga skogarna lever garmar, troll och väldiga kölddrakar.

Spjutjarlen i Hällregn är den mäktigaste av härskarna i landet. Inte långt efter kommer den Brim och slutligen Gode.

Mundsätten är starkast i Raudaland och det ryktas att många av dem är skepnadsskiftare och vandrar som vargar om natten. I Nordväst vid Bjurklippan finns två mäktiga ätter. Den ena är Bjurätten och den andra är de fruktade Svinegagnarna. Sist och slutligen, längst i norr, i det land som kallas Fornmark, härskar den äldsta ätten i riket. Fornätten.

I forntiden, då de stora isarna växte sig större och högre, sägs det att Sjutlänningarna kom vandrande från norden. De kallar sig fortfarande nordmän. Ett bevis för att berättelserna kan stämma, är att den bittra kylan som råder i Spjutländerna om vintrarna, klarar de bättre än något annat folk.

 

 

Eviga solens rike

dominerar söderns länder. Ovanför de rika städernas murar höjer sig vita palats omgärdade av grönskande trädgårdar. De väldiga biblioteken är alltid fyllda av kunskapstörstande människor.Vackert, myllrande, exotiskt... men om nätterna lyser svarta torn av oheliga eldar. Där inne väver trollkarlar sina besvärjelser.

I mitten av den väldiga öknen finns en klippa som kallas Solspjutet. Den sträker sig en kilometer upp i himlen och är av en unik stenart som glöder gyllene under dagen och som silver under natten. Det berättas att Seranie Vägdrottningen en gång försökte erövra Solspjutet, men till ingen nytta. Ty stark och uråldrig magi förbrände alla hennes krigare.

I vildmarkens träsk och floder lever väldiga vattendrakar. Tio meter långa bestar, med käftarna fyllda av rakbladsvassa tänder.

 

 

Nathair Cean

består av hundratals riken. Om de inte träter inbördes , krigar de mot de andra. Strid och kamp är något som högaktas mycket. Framför allt man mot man. Olika hjältar utmanar varandra på strid. Inte alltid till döden.

Kungar och drottnings avlöser varandra i den eviga kampen om vem som skall krönas till högkung eller högdrottning.

För adelsmännen är det en av den största äran, att dräpa en av de stora lindormarna som lever i vildmarken.

 

 

Jaderiket

är det stora riket i fjärran öst. Beryktat för sina vackra städer och rikedomar. Här finns enorma träd som rymmer hela städer.

 

 

Varangia

dominerar norden. Dess vilda barbarer är fruktade av alla. Krigare iförda pälsar, bärandes yxor och spjut drar ibland ner mot södern för att plundra och ta slavar. Varangierna är mycket storväxta. Att männen når en längd på två meter är inte ovanligt.

 

 

Borb

är ett land befolkat av primitiva barbarer. (tänk neandertalare). Ytterst få behärskar konsten att läsa. I borb finns det hundratals små riken och de är ofta i krig med varandra. En klan kämpar med en annan om makten över ett par kullar eller någon bäck. Deras vapen och rustningar består av yxor, spjut, knivar, pälsar och skinn, stoppade med ull.

Borberna är inte intelligenta om man jämför med vanliga människor, men dom är oerhört starka.

 

 

Den stora vildmarken

ligger norr om Varangia. Där bor de primitivaste av människor, svartblod och bortglömda alvstammar. Där lever jättar och andra monster. Där strövar väldiga urbestar, vars ursprung är svårt att finna. En del av dem är unika och kankse den sista av sin sort.

 

 

På de stora slätterna.

härskar det uråldriga ryttarfolken, Cemrer, Khumarer, Scyter, mfl. En del av folken går tillbaka i tusentals år. Många känner inte ens till världsfallet.

 

 

 

Världsfallet

Var något som skedde för över tusen år sedan. Det var en serie katastrofer, en del säger gudarnas krig, som omstörtade land och vatten. Nya berg reste sig ur haven och gamla länder översvämmades. Många gamla riken och mycket kunskap gick förlorat.

 

 

En dikt om Världsfallet lyder så här...

 

Under rasande himmelen, då stormblixtar jagade över skyarna.

Molnen svartblå och hatiska.

Hastigt skiftande, blottade de en svärta likt inget annat.

Makterna tog ett väldigt andetag och världen skakade i sina grundvalar.

De stora vattnen flödade över och in över länderna.

Jorden spydde ut sina eldar.

Marken bröts sönder och städerna störtade samman.

Här var slutet, serverat av gudar och demoner.

 

Detaljer om namn på olika varelser

 

Ja man kan undra varför man ska ändra namn på något som alver eller orkar... Varför inte?

För mig är alver sammanknippade med Tolkien och Orker än mer. Alltså tycker jag att jag kan ändra.

 

 

Diser - Är samma sak som alver. Här har jag valt att rota i fornnordisk mytologi. Tillexempel så är Frej härskare över Alfheim, som betyder Alvhem. Frej och hans syster Freja är Vaner. Freja kallas vanadisen, vilket ungefär betyder vanamön/vanakvinnan/ vanernas kvinna.

Vaner och Alver beskrivs mycket lika. Dom är gamla i landet. Mycket äldre än Asarna.

Alltså drar jag slutsatsen att Vaner och Alver var samma sak.

Jag gillar ordet dis, diset. Det ger en sorts andlighet, en känsla av att det är något som dels tillhör vår värld och dels en annan... Diserna dansar i gryningsdimman... I skogsdjupet... osv. Saga.

 

 

Svartblod - är ett samlingsnamn för Orker, troll, vättar och andra traditionellt "onda" varelser som påminner om människor.

Det är ju inte som att folk ser dom var och varannan dag, så det kan räcka för gemene man att säga att han såg ett svartblod.